Jag satt inne på kontoret med Ida bredvid mig. På stolen framför mig satt våran chef Tom och bakom honom stod Helena. Jag hade ingen blekaste aning om varför dem hade bjudit in mig.

"Det är viktigt för oss alla att vi inte förlorar tittare." Började Tom. "Och sedan du försvann så har vi förlorat många, och om inte vi får tillbaka dem så håller vi inte måtten för att showen ska sändas på denna kanal. Och då kommer vi alla att få förlora jobben." Tom harklar sig och kollar snabbt mot Helena som nickar instämmande."Och därför ger vi dig en till chans även fast det du gjorde var oförlåtligt. Du är tillbaka i branschen, Elizabeth." Och för den första gången ler han mot mig. Helena gör tummen upp mot mig och Ida slänger sig över mig.
"Jag visste det" tjuter hon mot min hals och jag strycker henne över håret med blicken på Tom som nu har sitt allvarliga ansiktsuttryck.

"Var här klockan åtta. Prick, inte en minut senare" säger han och jag ler stort mot honom.

 

"Kom älskling, dethär måste vi fira" strålar Ida mot mig. Vi har precis satt oss i en taxi efter att ha lämnat över Emma hos en utav våra vänner. Vi är påväg mot en nattklubb, klockan är lite mindre än halv nio och vi båda är glada och på fest humör. Jag lutar mig bakåt och Ida lägger armarna om mig och pussar mig på kinden.
"Detta kommer bli sjukt kul" säger hon och skrattar medans jag flinar och kollar ner på min röda klänning. Den sitter en bra bit över knänen och är sjukt tajt så att jag inte kan sitta normalt. Jag blundar och låter Ida visa vägen fram till klubben.

-