Harrys perspektiv:
Det var något när jag såg henne. Jag visste precis vem det var bakom masken. Jag nickade mot henne och hon log mig.
Simon klappar Liz på ryggen och leder fram henne närmare mot oss.
"Hej" säger hon och ler.
"Hej" svarar vi och får varsin kram av henne och Simon. Ida kom fram med två glas i sina händer och räcker över det ena till Liz som ler tacksamt.
"Hur är det?" frågar Ida oss och vi svarar att det är bra.
Det plingar till och en kille stiger upp på en scen. Ljuset på scenen tänds och alla börjar gå närmare. Jag hamnar bakom Liz och flyttar mig närmare så att vi står tätt ihop, fast jag mer snett bakåt.
"..Och det är bara att gå och sätter er på valfria platser så kommer maten ut snart. Hoppas det smakar." säger han som slut och alla apploderar. Mannen går ner från scenen och öppnar en annan dörr som jag inte hade märkt. Det är ljust där inne och fullt av bord. En annan man visar att alla ska in dit.
Liz perspektiv:
Jag hamnade runt samma bord som Harry, Louis, Ida, Niall, Zayn, Liam, Simona, Helena och en kille som hade presenterat sig som Tom. Jag kände igenom honom lite och visste att hans efternamn var Atkin. Harry drog ut stolen på det runda bordet och satte sig mittemot mig. Ida gav mig en menande blick, hon var den ena som visste vad som hade hänt natten innan jag fick sparken. Jag blängde snabbt på henne innan jag var tvungen att lyfta upp min servett för att maten kom in.
Jag gav Helena och Simon en sista kram innan jag öppnade porten och gick ut. Jag hade bytt om från min klänning till ett par svarta jeans och en enkel blå stickad kofta. Jag hade somvanligt på mig min skinjacka och mina uggs. Helena hade lovat att köra hem min klänning imorgon.
Jag huttrade till och försökte dra ner armarna så att dem stack ut från skinjackan och samtidigt inte dra ur mina hörlurar som satt i öronen. Det hela slutade med att jag tappade mobilen i asfalten och jag svor till. Jag böjde mig ner och tog upp mobilen. Det var fotsteg bakom mig som klaffsade i regnet och jag kollade bakåt när jag hade fått upp mobilen. Harry kom gåendes mot mig och han stoppade händerna i sina framfickor på jeansen.
"Gick det bra?" Jag kollade förvirrat på honom.
"Jag trillade inte eller något, mobilen gjorde det."
Harry ler och stannar framför mig. "Vet, frågade mobilen." Jag skrattar till och Harry ler stort mot mig.
"Den fick ingen spricka eller något, så jag tror det."
"Synd, är riktigt duktig på att laga mobiler." Jag höjer på ögonbrynen och lägger armarna i kors över bröstet.
"Jaså? Eller är det bara en riktig dålig ursäkt för att få träffa mig?"
"Tycker att vi ändå är ganska duktiga på att träffas. Tre gånger på mindre än tre månader, och vi hade aldrig träffats förut." Jag skrattar till igen och ler stort mot Harry.
"Inte för att du har räknat eller något."
"Neeej," säger Harry och lägger armen runt mig. "Min bil står runt hörnet, ska du ha skjuts?"
ni ville att det skulle vara lite längre. hör fick ni det. även fast det inte var så stor skillnad haha :)
ocksååå tack för alla superfina kommentarer, kapitlet skulle kommit ut tidigare så förlåååt.
vem är simon tror nii? ;) och varför ska harry alllllltid vara med liz? kommenteraa :D
många kommentare = kapitel kommer ut snabbare